Ödmjukhet

Funderar på det där med dagsform. Det är så mycket som ska stämma - bra mat, regelbunden mat, lagom med vätska, sömn, träning, återhämtning och vila. Dessutom fysisk och psykisk närhet, mental balans och fokus. Jag tror att vi många gånger inte är tillräckligt ödmjuka mot våra kroppar. Det är lätt att titta snett på den, vara missnöjd, pressa den för hårt, låta den vila för lite, ge den fel mat, låta den vara utan närhet och så mycket mer. Det enkla blir komplicerat och svårtillägligt. Någon lever i ensamhet, någon annan ger kroppen för lite energi. En kropp blir pressad för hårt på träningen utan att någonsin bli återhämtad och en annan kropp får för lite fysisk aktivtet och för mycket skräp. Mitt i allt glömmer vi att lyssna! Lyssna på kroppen, på dess signaler och att lära oss vad kroppen egentligen säger, vad den vill och vad den är i behov av.

Jag har många gånger, under allt för lång tid, motarbetat min kropp. Tränat den för hårt, vilat för lite, ätit fel, givit kroppen för lite näring och för mycket skräp, tänkt elaka tankar om den. Men varför? Till vilken nytta? Kroppen är det bästa vi har. Min kropp är min bästa vän. Vi är ett team. Ett team som tillsammans kan uppleva helt fantastiska upplevelser. Jag vill vårda den, ta hand om den och vissa den stora doser av ödmjukhet, respekt och omtanke. Jag har länge glömt att lyssna, på olika sätt, men när jag väl stannade upp och verkligen hörde efter vad kroppen ville blev det så tydligt. Tillsammans har vi blivit starka, både fysiskt och mentalt. Det hänger ihop, det fysiska och mentala. Den fysiska träningen ger mig ett psyke av stål samtidigt som den psykiska träningen (närvaro, lära sig fokusera, lyssna på sig själv och lära sig hur kroppen fungerar) gör att jag kan prestera bättre i den fysiska träningen. Det hänger ihop. Är en del, en länk i kedjan, svag eller bristfällig faller så småningom hela systemet. Allt måste stämma, som sagt!

Jag vill ge min kropp det den behöver. Jag vill göra den starkare, mer uthållig och energisk. Jag vill samarbeta med den. För, kroppen är aldrig någonsin min fiende. Den är min bästa vän. Jag kan inte förvänta mig oanade prestationer om jag inte tar hand om den, lyssnar på den och samarbetar.

Det är viktigt att komma ihåg att kroppen alltid gör sitt absolut bästa hur illa vi än behandlar den, men med fel behandling kan den inte leva upp till våra förväntningar. Lyssna, känna efter och samarbeta - mina nyckelord till dit jag kommit i dag och dit jag vill ta mig framöver.



Kroppen, min bästa vän!



My body is my temple!