Total avspänning, total närvaro i nuet och total sanning mot sig själv är vad yoga handlar om. Det handlar om din andning, ditt fokus, din kropp. Att utmana, men aldrig någonsin tvinga kroppen till något. Att våga utmana sina svagheter och förbättra sina styrkor, både fysiskt och mentalt, men samtidigt acceptera den nivå kroppen är på för stunden. Aldrig hetsa fram resultat, aldrig göra kroppen illa, aldrig göra något du inte är redo för. Andning, närvaro, fokus, i allt, inte bara på yogamattan, det är vad yoga handlar om.
Det handlar aldrig någonsin om vem som är starkast, smidigast eller klarar svårast positioner. Det är inte yoga. Att behärska svåra och krävande positioner där tankarna är på annat håll och andningen okontrollerad är inte yoga. Yoga är aldrig någon tävling, varesig mot någon annan eller mot dig själv. Yogan börjar i andingen, fokuset och avspänningen och utvecklas senare i positionerna, asanas, som kan vara både lätta och svåra, fysiskt ansträngande eller ej. Yogan är en resa. En resa där det gäller att bli sann mot sig själv. Först när du når insikten om vart du nu befinner dig, på riktigt, kan du börja utvecklas. En resa där kropp och själ ska vara förenade. Det fysiska och det mentala. Ibland är stillheten och avspänningen det som kräver absolut mest jobb och hårdast ansträngning. Resten följer sedan bara med av sig själv med tiden.
Detta är ett av mina absoluta favorityogaklipp. Ofta pratar jag om en yogakänsla - den känsla jag själv vill ha när jag yogar och även den känsla som jag vill förmedla till mina yogadeltagare. Den känslan finns i detta klipp. Avspänning, närvaro och fokus. Styrka, avslappning, smidighet. Att vara ett med kroppen.
onsdag 30 november 2011
Dagens tänkvärda
“Above all, be true to yourself, and if you cannot put your heart in it, take yourself out of it.”
~ Unknown ~
Vad har du för drömmar? Följer du ditt hjärta? Gör du det du verkligen vill göra med ditt liv?
~ Unknown ~
Vad har du för drömmar? Följer du ditt hjärta? Gör du det du verkligen vill göra med ditt liv?
tisdag 29 november 2011
Lugn och stabil hela dagen
Att starta dagen med morgonyoga är ett ganska bra recept på hur man håller sig lugn och stabil resten av dagen. Tisdagar är mina absoluta favoritdagar just av den anledningen att jag får morgonyoga mig igenom en timme samtidigt som solen går upp. Rätt magiskt faktiskt! Att dessutom få dela med sig av känslan och upplevelsen till andra gör det hela bättre. Underbara, fantastiska yoga. Vad jag älskar dig!
Morgonens klass valde jag att göra relativt dynamisk samt med en del fokus på balans och bålstyrka. Känns att jag instruerade core sent i går. Magmusklerna hade nämligen inte riktigt vaknat på rätt sida. Hur som, blev ett riktigt bra pass där den där riktiga yogamagickänslan infann sig. Deltagarna nöjda, jag nöjd!
Nu ska jag ta tag i dagens måste - ex-jobbsskrivande. Känns helt okej efter en så här bra start på dagen och efter att frukost nummer två precis landat i magen.
Morgonens klass valde jag att göra relativt dynamisk samt med en del fokus på balans och bålstyrka. Känns att jag instruerade core sent i går. Magmusklerna hade nämligen inte riktigt vaknat på rätt sida. Hur som, blev ett riktigt bra pass där den där riktiga yogamagickänslan infann sig. Deltagarna nöjda, jag nöjd!
Nu ska jag ta tag i dagens måste - ex-jobbsskrivande. Känns helt okej efter en så här bra start på dagen och efter att frukost nummer två precis landat i magen.
måndag 28 november 2011
Kärlek till instruktörsjobbet
Hade planerat zumba i dag, men vid lunchtid fick jag ett sms med frågan om jag kunde vicka en core på kvällen och självklart ställer jag upp när jag har tid och möjlighet. Så, zumban som deltagare blev corepuls som instruktör istället. Fantastiskt!
CorePuls är en ganska speciell coreklass då den är lite tuffare än många andra klasser. Det känns ordentligt i kroppen efter ett pass om man säger så. Deltagarna på kvällens pass var iställda på ett vanligt corepass och blev nog lite chockade när vi startade med fem minuter konstant knäböj i olika hastigheter följt av låtar med utfall, telemarkshopp, saxningar och lite annat i ytterligare tio minuter innan det blev mer traditionell coreträning sista halvtimmen. Jag måste säga att jag är mäkta stolt över mina deltagare i dag. De gjorde mig så otroligt varm i hjärtat när de kämpade på och var så duktiga. Efter passet sa jag att som kvitto på min tacksamhet så bjöd jag helt enkelt dem på en härlig träningsvärk i morgon. För en sak är säkert, CorePuls lämnar mer eller mindre träningsvärk efter sig.
Nu är jag nyduschad, nyäten, trött i kroppen och lycklig i själen. Träningen skänker så otroligt mycket glädje, värme och kärlek och att dessutom få instruera lyfter det hela till en helt annan nivå. Instruktörsjobbet är fantastiskt! Som i dag, totalt opepp och nästan gråtfärdig av trötthet innan passet. Efteråt är alla problem i världen mycket mindre, energin strömmar och jag bara ler av alla fina ord som jag fick i dag. Alla borde verkligen få testa på det här. Det är inte klokt vad man växer som människa. Jag är så ödmjuk och tacksam för att vi har världens finaste deltagare på Korpen.
Nu ska jag snart krypa ner i sängen och läsa. Om tio timmar är det dags att rulla ur yogamattan på Collegium och instruera min hjärteklass - morgonyoga!
CorePuls är en ganska speciell coreklass då den är lite tuffare än många andra klasser. Det känns ordentligt i kroppen efter ett pass om man säger så. Deltagarna på kvällens pass var iställda på ett vanligt corepass och blev nog lite chockade när vi startade med fem minuter konstant knäböj i olika hastigheter följt av låtar med utfall, telemarkshopp, saxningar och lite annat i ytterligare tio minuter innan det blev mer traditionell coreträning sista halvtimmen. Jag måste säga att jag är mäkta stolt över mina deltagare i dag. De gjorde mig så otroligt varm i hjärtat när de kämpade på och var så duktiga. Efter passet sa jag att som kvitto på min tacksamhet så bjöd jag helt enkelt dem på en härlig träningsvärk i morgon. För en sak är säkert, CorePuls lämnar mer eller mindre träningsvärk efter sig.
Nu är jag nyduschad, nyäten, trött i kroppen och lycklig i själen. Träningen skänker så otroligt mycket glädje, värme och kärlek och att dessutom få instruera lyfter det hela till en helt annan nivå. Instruktörsjobbet är fantastiskt! Som i dag, totalt opepp och nästan gråtfärdig av trötthet innan passet. Efteråt är alla problem i världen mycket mindre, energin strömmar och jag bara ler av alla fina ord som jag fick i dag. Alla borde verkligen få testa på det här. Det är inte klokt vad man växer som människa. Jag är så ödmjuk och tacksam för att vi har världens finaste deltagare på Korpen.
Nu ska jag snart krypa ner i sängen och läsa. Om tio timmar är det dags att rulla ur yogamattan på Collegium och instruera min hjärteklass - morgonyoga!
Söndagslunch
Det har efterlysts lite matinspiration här och jag, som älskar mat, ställer gärna upp med både recept och idéer. Matlagning är ett otroligt stort intresse och jag lägger en ganska stor summa på mat varje månad. Naturligt, enkelt och gott är nyckelorden här. Kanske inte alltid det billigaste, men inte heller överdriven lyx. Bra mat helt enkelt! Maten är liksom kroppens bränsle. Det vi stoppar i oss är det som senare ovandlas till det som gör att kroppen orkar prestera. Värt att lägga några kronor extra på maten alltså, även om det självklart finns alternativ som är både bra och billiga.
Gårdagens lunch blev en enkel historia, men fruktansvärt god. Jag älskar ungstillagade rotfrukter och brukar göra en jätteomgång (vi snackar typ tio portioner) när jag gör dem eftersom det funkar så bra att frysa in dem och sedan ha i matlådan. Gott till det mesta!
I går gjorde jag en jätteomgång av kålrot, morot, potatis, palsternacka och rödbetor. På med olivolja, salt, peppar och rosmarin (världens godaste krydda till rotfrukter) och sedan in i ugnen. Sköter sig själv bara man rör runt lite mellan varven.
Till mina rotfrukter fick det även bli avocado, julskinka och en kall sås gjord på medelhavsyoghurt, lite grovkornig senap och salt. Massor av vatten till det så var jag både mät och nöjd sen.
Vem har sagt att bra mat behöver vara komplicerad?
lördag 26 november 2011
Godaste fiskgrytan
Matlagningslusten har, som sagt, återvänt och i dag har jag lagat en laxgryta som blev helt galet god. Grundreceptet hittade jag här, men jag gjorde om det ganska ordentligt. Är galet nöjd och ett gäng med matlådor har landat i frysen också. Perfekt!
Fisk är ju min stora favorit när det gäller mat och lax är i denna kategori ganska överlägsen. Lax i alla former är så galet gott och jag lovar att denna gryta inte är ett undantag.
Laxgryta
4 portioner
1 gul lök
2½ dl matlagningsgrädde
1 burk Santa Maria Pineapple Salsa
4 laxfiléer
Salt
Peppar
Chiliflakes
Garama Masala
Curry (stark)
Spiskummin
Paprikapulver
Stek finhackad lök i lite smör. Rör ner matlagningsgrädde och Pineapple Salsa och låt koka upp.
Krydda och smaka av.
Rör ner laxen skuren i kuber.
Låt sjuda i 10-15 minuter.
Servera med (rå)ris och grönsaker.
Nu ska maten få landa i magen ordentligt och sedan ska jag omvandla den till energi. En löprunda står på tur efter lite städning och framplockning av adventsljusstake.
Fisk är ju min stora favorit när det gäller mat och lax är i denna kategori ganska överlägsen. Lax i alla former är så galet gott och jag lovar att denna gryta inte är ett undantag.
Laxgryta
4 portioner
1 gul lök
2½ dl matlagningsgrädde
1 burk Santa Maria Pineapple Salsa
4 laxfiléer
Salt
Peppar
Chiliflakes
Garama Masala
Curry (stark)
Spiskummin
Paprikapulver
Stek finhackad lök i lite smör. Rör ner matlagningsgrädde och Pineapple Salsa och låt koka upp.
Krydda och smaka av.
Rör ner laxen skuren i kuber.
Låt sjuda i 10-15 minuter.
Servera med (rå)ris och grönsaker.
Nu ska maten få landa i magen ordentligt och sedan ska jag omvandla den till energi. En löprunda står på tur efter lite städning och framplockning av adventsljusstake.
Världens godaste smoothie
Smoothie är galet gott till frukost eller som mellanmål. En stående favorit som aldrig slåt fel. Nu var det dock väldigt länge sedan jag gjorde en sist så i morse fick min kropp min absoluta favoritsmoothie till frukost - hallon! Ett ägg, ett knäckebröd med julskinka samt ett stort glas vatten till det så var jag rätt nöjd sen. Bra start på lördagen!
Hallonsmoothie
1 glas
1 dl naturell yoghurt
3/4 dl mjölk
3/4 banan (den sista fjärdedelen äter man självklart upp samtidigt som smoothien blir klar)
Hallon
Ner med allt i en blender och mixa till dess att färgen är ljusrosa och fin.
Hallonsmoothie
1 glas
1 dl naturell yoghurt
3/4 dl mjölk
3/4 banan (den sista fjärdedelen äter man självklart upp samtidigt som smoothien blir klar)
Hallon
Ner med allt i en blender och mixa till dess att färgen är ljusrosa och fin.
fredag 25 november 2011
Fredagsnöje
Har spenderat fredagkvällen mes storhandling delux på Ica Maxi. Bäst att passa på när man för en gångs skull får tillgång till bil. Jag älskar att storhandla och gör det gärna ensam och länge. I dag var inget undantag och det blev en rätt ordentlig summa som fick lämna kontot. Just mat är ingenting jag snålar in på. Bra mat är liksom grunden till att fungera och det får gärna kosta lite extra. Är kroppen glad är jag glad och glad blir kroppen av bra mat.
Nu är det påfyllt av det mesta här hemma så jag lär inte behöva gå hungrig den närmaste tiden precis. I helgen ska jag laga mat. Min matlagningsinspiration har äntligen börjat återvända efter att ha varit på villovägar allt för många månader.
I övrigt har jag spenderat kvällen med en halvtimmes promenad samt gjort mitt livs första julskinka alldeles nyss. Det sistnämnda känns som en helt normal sysselsättning en fredagkväll vid tiotiden.
Nu är det påfyllt av det mesta här hemma så jag lär inte behöva gå hungrig den närmaste tiden precis. I helgen ska jag laga mat. Min matlagningsinspiration har äntligen börjat återvända efter att ha varit på villovägar allt för många månader.
I övrigt har jag spenderat kvällen med en halvtimmes promenad samt gjort mitt livs första julskinka alldeles nyss. Det sistnämnda känns som en helt normal sysselsättning en fredagkväll vid tiotiden.
Två kilo apelsiner, två kilo äpplen, ett kilo avocado och ett och ett halvt kilo banander gjorde att fruktskålen blev lite så där lagom överfull...
Dagens träning och resultat
Dagens träning: volleyboll på idrottslektionen jag undervisade. Resultat: stukad tumme.
I övrigt satsar jag helt på att vila och återhämta kroppen i dag. Den hojtade liksom till om att det var välbehövligt i går så det är bäst att lyda. Har visst lyckats träna tio dagar i rad utan att jag ens reflekterat över det. Så blir det ibland, även om jag anser att en hel vilodag i veckan är nödvändigt (vilodag dock ej samma sak som att ligga i soffan och inte lyfta ett finger. Men, mer om det en annan dag). Laddar på med bra mat, en lugn kväll och så förhoppningsvis mycket sömn. Sen är nog kroppen fit for fight i morgon igen.
I övrigt satsar jag helt på att vila och återhämta kroppen i dag. Den hojtade liksom till om att det var välbehövligt i går så det är bäst att lyda. Har visst lyckats träna tio dagar i rad utan att jag ens reflekterat över det. Så blir det ibland, även om jag anser att en hel vilodag i veckan är nödvändigt (vilodag dock ej samma sak som att ligga i soffan och inte lyfta ett finger. Men, mer om det en annan dag). Laddar på med bra mat, en lugn kväll och så förhoppningsvis mycket sömn. Sen är nog kroppen fit for fight i morgon igen.
torsdag 24 november 2011
Min egen röst ekar i skallen
Jobbat åtta timmar, varav fyra var ren undervisningstid, samt instruerat tre klasser på rad som avslutning på dagen. Behöver jag säga att jag har min egen röst ekandes i skallen? Lärarrösten, instruktörsrösten, yogarösten - i en salig blandning.
Hur som helst, fick hoppa in och vicka ett EasyLine-pass innan mina egna klasser nu i kväll. Just EasyLine tycker jag är rätt svårt att instruera då det är så pass speciellt. I dag blev det dock riktigt bra. Körde gemensamma styrkeövningar på alla brädor mellan styrkemaskinerna och jag tror att alla som var där gick hem med ett leende på läpparna och trötta kroppar. Gemensamma övningar gör att hela gruppen kan pressa sig lite extra genom att peppa varandra. Passade även på att köra lite i maskinerna själv också eftersom deltagarna var vana vid EasyLine och hade full koll på tekniken. Blir lite överflödigt att gå runt och rätta till sådant som inte behövs. Då är det bättre att jag peppar genom att köra själv också.
Efter EasyLine-passet var det dags att köra nya corepuls-koreografin för första gången. Jag var övertaggad, men mitt under andra (!) låten dog verkligen energin. Musklerna bara skakde och det var en ren pina att ta sig igenom resten av de åtta låtarna. Vet inte riktigt vad som hände. Kanske bara allmänt sliten. Nåväl, koreografin satt riktigt bra och till nästa gång ska jag bara fixa till några småsaker som jag missade på i dag. Det är inte lätt att vara perfektionist ibland.
Avslutade mitt klassmarathon med att instruera en helt fantastiskt härlig yogaklass. Vet inte om det var den nya musiken eller om det var min helt slutkörda kropp som gjorde att en helt otroligt avspänd känsla spred sig genom hela kroppen. Förvisso krampande och skakande muskler, men ändå så avspänd. Dessutom härligt att det verkar som att fler än jag hade den känslan. Underbart!
Nu känner jag mig som sju svåra år. Av någon anledning får jag alltid så svårt att äta efter mina urladdningar på torsdagarna och i dag, som varit lite extra, är inget undantag. Har dock pillat i mig lite mat och ska krypa in i duschen nu. Sen - SOVA! Trött, trött, trött, men fruktansvärt lycklig!
Hur som helst, fick hoppa in och vicka ett EasyLine-pass innan mina egna klasser nu i kväll. Just EasyLine tycker jag är rätt svårt att instruera då det är så pass speciellt. I dag blev det dock riktigt bra. Körde gemensamma styrkeövningar på alla brädor mellan styrkemaskinerna och jag tror att alla som var där gick hem med ett leende på läpparna och trötta kroppar. Gemensamma övningar gör att hela gruppen kan pressa sig lite extra genom att peppa varandra. Passade även på att köra lite i maskinerna själv också eftersom deltagarna var vana vid EasyLine och hade full koll på tekniken. Blir lite överflödigt att gå runt och rätta till sådant som inte behövs. Då är det bättre att jag peppar genom att köra själv också.
Efter EasyLine-passet var det dags att köra nya corepuls-koreografin för första gången. Jag var övertaggad, men mitt under andra (!) låten dog verkligen energin. Musklerna bara skakde och det var en ren pina att ta sig igenom resten av de åtta låtarna. Vet inte riktigt vad som hände. Kanske bara allmänt sliten. Nåväl, koreografin satt riktigt bra och till nästa gång ska jag bara fixa till några småsaker som jag missade på i dag. Det är inte lätt att vara perfektionist ibland.
Avslutade mitt klassmarathon med att instruera en helt fantastiskt härlig yogaklass. Vet inte om det var den nya musiken eller om det var min helt slutkörda kropp som gjorde att en helt otroligt avspänd känsla spred sig genom hela kroppen. Förvisso krampande och skakande muskler, men ändå så avspänd. Dessutom härligt att det verkar som att fler än jag hade den känslan. Underbart!
Nu känner jag mig som sju svåra år. Av någon anledning får jag alltid så svårt att äta efter mina urladdningar på torsdagarna och i dag, som varit lite extra, är inget undantag. Har dock pillat i mig lite mat och ska krypa in i duschen nu. Sen - SOVA! Trött, trött, trött, men fruktansvärt lycklig!
Livet är en resa
Livet är en resa. En resa där resan är själva målet. En resa där man ständigt utvecklas, växer och tar sig framåt. Ibland tar man en omväg, kör fast i en återvändsgränd eller kommer på villovägar. Någonstans är nog dessa omvägar viktiga för att man ska reflektera över sina val. Även om de är tunga är de fruktansvärt nyttiga och när man senare är på rätt väg igen är man ofta både starkare och mer fokuserad.
I dag slog det mig hur rätt jag är för mitt yrkesval. Jag råkar bara inte plugga till lärare. Jag är det verkligen och då menar jag att jag är det rakt igenom. Det är så rätt för mig och det är häftigt att ha hittat så rätt. Jag älskar mitt yrke och jag älskar mitt jobb! Vägen dit där jag är i dag hat varit lång och bitvis krokig, gropig och hal, men nu är jag på en raksträcka. En raksträcka där det bara är att gasa och ta för sig av livet. Jag vet att det kommer fler krokar, gropar och fällor längre fram och det ska vara så. För det är resan som är målet. Njut av raksträckorns, kämpa i uppförsbackarna och ta det försiktigt vid halkan. Skapa en dröm, ett mål, och sikta dit. Njut och lär dig av resan och gör det med passion. You are the creator of your life!
I dag slog det mig hur rätt jag är för mitt yrkesval. Jag råkar bara inte plugga till lärare. Jag är det verkligen och då menar jag att jag är det rakt igenom. Det är så rätt för mig och det är häftigt att ha hittat så rätt. Jag älskar mitt yrke och jag älskar mitt jobb! Vägen dit där jag är i dag hat varit lång och bitvis krokig, gropig och hal, men nu är jag på en raksträcka. En raksträcka där det bara är att gasa och ta för sig av livet. Jag vet att det kommer fler krokar, gropar och fällor längre fram och det ska vara så. För det är resan som är målet. Njut av raksträckorns, kämpa i uppförsbackarna och ta det försiktigt vid halkan. Skapa en dröm, ett mål, och sikta dit. Njut och lär dig av resan och gör det med passion. You are the creator of your life!
onsdag 23 november 2011
Musklerna blir inte starka av sig själva
Handen på hjärtat, jag har varit värdelöst kass på at styrketräna den här hösten. Coren och benen får sitt genom corepulspassen jag instruerar och hela kroppen får lite styrka genom all yoga jag kör, men mer än så har det inte blivit (om vi nu bortser från något EFIT-pass här och några funktionella övningar där). Tror att jag kan räkna antalet gånger jag varit i gymmet efter sommaren på en hand. Det är någonstans inte okej alls! Musklerna blir inte starka av sig själv och jag vill att de ska bli starka. Sumsummarum - mer styrketräning behövs.
Lyckades köra fast med ex-jobbet innan jag ens hade börjat i dag. Typ. Träning hjälper alltid så valet var rätt självklart trots planerad vilodag. Huvudet ville springa, men det kan jag lova att benen och, framför allt, rumpan inte ville så jag tog mitt förnuft till fånga, tog tag i mig själv och bestämde mig för att det där med styrketräning var ett bra alternativ.
Skönt eller skönt? Svar, väldigt skönt! De pinsamt få gånger jag styrketränat den här hösten har det slagit mig hur skönt det faktiskt är och hur bra avspänning för huvudet det är att husera bland hantlar, skivstänger och sådant. Axlar och rygg i dag och passet gav mersmak. Nu ska jag sparaka mig själv i baken och planera in tre styrkepass i veckan. Det måste bli skräpning på den här fronten. Vikterna jag lyfte i dag var knappast någonting att skryta med. Fokus och skärpning. Nu fixar vi styrka (och lite extra muskler) här. För, som sagt, musklerna och styrkan kommer ju liksom inte av sig själv och tur är väl det egentligen. Vad sjutton skulle man då göra av med all överskottsenergi på?
Lyckades köra fast med ex-jobbet innan jag ens hade börjat i dag. Typ. Träning hjälper alltid så valet var rätt självklart trots planerad vilodag. Huvudet ville springa, men det kan jag lova att benen och, framför allt, rumpan inte ville så jag tog mitt förnuft till fånga, tog tag i mig själv och bestämde mig för att det där med styrketräning var ett bra alternativ.
Skönt eller skönt? Svar, väldigt skönt! De pinsamt få gånger jag styrketränat den här hösten har det slagit mig hur skönt det faktiskt är och hur bra avspänning för huvudet det är att husera bland hantlar, skivstänger och sådant. Axlar och rygg i dag och passet gav mersmak. Nu ska jag sparaka mig själv i baken och planera in tre styrkepass i veckan. Det måste bli skräpning på den här fronten. Vikterna jag lyfte i dag var knappast någonting att skryta med. Fokus och skärpning. Nu fixar vi styrka (och lite extra muskler) här. För, som sagt, musklerna och styrkan kommer ju liksom inte av sig själv och tur är väl det egentligen. Vad sjutton skulle man då göra av med all överskottsenergi på?
tisdag 22 november 2011
Ofriterad falafel
Jag hatar friterad mat. Det är så långt ifrån gott man kan komma, eller i alla fall nästan. Falafel ska ju egentligen vara friterad, men gör man egen kan man hoppa friteringsprocessen. Som föredetta vegetarian är min receptbank av vegetariska recept stor och välfylld. Vegetariskt är fortfarande, tillsammans med fisk, det som oftast finns på min tallrik och detta recept på galet enkla falaflar (heter det ens så i plural?) är en stor favorit.
Häll av kikärterna och mixa dem sedan med ingredienser. Gör lagom stora "bollar" och stek på medelvärme till dess att de fått fin färg. Klart! Enklare kan det knappast bli!
2 portioner
1 burk kikärter
1 ägg
½ dl ströbröd
Spiskummin
Salt
Peppar
Häll av kikärterna och mixa dem sedan med ingredienser. Gör lagom stora "bollar" och stek på medelvärme till dess att de fått fin färg. Klart! Enklare kan det knappast bli!
Inte riktigt min tisdag
Tisdagar innebär morgonklass för min del, vilket i sin tur innebär att klockan ringer strax före halv sex. I vanliga fall är det no problem, men i natt ville kroppen inte sova så med lite drygt två och en halv timme i bagaget var det inte precis så att jag studsade ur sängen. Väl utanför dörren insåg jag att suddigheten i ögonen inte berodde på trötthet utan snarare på att jag missat att stoppa in linserna. Hur sjutton gick det till? Jag är halvblind utan linser så jag måste nog varit något mer förvirrad än vad jag trodde i morse. Dock ingen tid att springa upp igen och fixa problemet så istället fick jag gladeligen instruera en yogaklass där jag inte såg deltagarna mer än suddigt. Ingenting jag rekommenderar!
Yogaklassen gick bra fram till dess att någon bestämt att det visst skulle testas brandlarm. En gång, okej, men när det hela höll på till och från under en halvtimme blir det verkligen ett störningsmoment. Dessutom, irriterad och arg yogainstruktör = dålig yogainstruktör. Snacka om plattfall för yogakänslan! Tror ändå att jag lyckades samla ihop det hela rätt okej till slut.
Efter avslutad yogaklass tillbringade jag en och en halv timme med att sätta resterande låtar i corekoreografin. Jag har sådan hysterisk träningsvärk i rumpan och framsida lår i dag så det var med glädje som benlåtarna inte behövdes läras in.
Avslutade förmiddagen med att vicka EasyLine en timme för mamma/barn-gruppen. Alltid lika mysigt och där vände även oturen. Passet gick riktigt, riktigt bra och deltagarna var verkligen nöjda. Nästan så att jag blir generad bara av tanken på de fina utlåtandena jag fick efter passet. Tack!
Nu måste jag villigt erkänna att det känns som att träningssuget är mättat för stunden. Lite plugg på det här och sedan kvällsföreläsning senare i kväll för helt enkelt avrunda dagen.
Yogaklassen gick bra fram till dess att någon bestämt att det visst skulle testas brandlarm. En gång, okej, men när det hela höll på till och från under en halvtimme blir det verkligen ett störningsmoment. Dessutom, irriterad och arg yogainstruktör = dålig yogainstruktör. Snacka om plattfall för yogakänslan! Tror ändå att jag lyckades samla ihop det hela rätt okej till slut.
Efter avslutad yogaklass tillbringade jag en och en halv timme med att sätta resterande låtar i corekoreografin. Jag har sådan hysterisk träningsvärk i rumpan och framsida lår i dag så det var med glädje som benlåtarna inte behövdes läras in.
Avslutade förmiddagen med att vicka EasyLine en timme för mamma/barn-gruppen. Alltid lika mysigt och där vände även oturen. Passet gick riktigt, riktigt bra och deltagarna var verkligen nöjda. Nästan så att jag blir generad bara av tanken på de fina utlåtandena jag fick efter passet. Tack!
Nu måste jag villigt erkänna att det känns som att träningssuget är mättat för stunden. Lite plugg på det här och sedan kvällsföreläsning senare i kväll för helt enkelt avrunda dagen.
måndag 21 november 2011
Koreografiträning och zumba
Måndag, ny vecka och nya tag. I alla fall nya tag när det gäller pluggandet för min del. Allt det där andra flyter på, men studiemotivationen har, minst sagt, varit högre. Det går liksom lite segt så att säga.
För att lätta upp stämningen efter en riktigt dålig pluggdag åkte jag till Collegium på eftermiddagen och tränade igenom corelåtarna jag hittills tryckt in i huvudet. De sitter riktigt bra nu och det känns skönt. Tänkte hinna få in två till i kväll innan det är dags att sova. Dock är det maglåtar som ska tränas in. Min stackars rumpa är glad att den inte behöver jobba mer i dag - träningsvärk!
Avslutade det hela med att hänga med på ett pass zumba. Har lyckats lova mig själv att lära mig dansa 2011 så det börjar bli dags att sätta fart. Riktigt roligt och svettigt var det i alla fall och nu när jag inte längre instruerar måndagkvällar ska jag försöka få in detta pass varje vecka. Det är skönt att bara vara deltagare i bland.
Nu blir det sen middag och sedan lite mer koreografitraggalnde som sagt. Det där med pluggande - det får vänta tills i morgon.
För att lätta upp stämningen efter en riktigt dålig pluggdag åkte jag till Collegium på eftermiddagen och tränade igenom corelåtarna jag hittills tryckt in i huvudet. De sitter riktigt bra nu och det känns skönt. Tänkte hinna få in två till i kväll innan det är dags att sova. Dock är det maglåtar som ska tränas in. Min stackars rumpa är glad att den inte behöver jobba mer i dag - träningsvärk!
Avslutade det hela med att hänga med på ett pass zumba. Har lyckats lova mig själv att lära mig dansa 2011 så det börjar bli dags att sätta fart. Riktigt roligt och svettigt var det i alla fall och nu när jag inte längre instruerar måndagkvällar ska jag försöka få in detta pass varje vecka. Det är skönt att bara vara deltagare i bland.
Nu blir det sen middag och sedan lite mer koreografitraggalnde som sagt. Det där med pluggande - det får vänta tills i morgon.
Hard work but totally worth it
Hittade en lagom kaxig tröja på Gina Tricot i veckan. "Hard work but totally worth it" - med lite självdistans funkar den perfekt på träningen eller till vardags med för den delen. Alla som på något vis jobbat mycket med sig själva och är nöjda med sitt resultat, både på insidan eller utsidan, kan utan tvekan bära en sådan här med stolthet.
söndag 20 november 2011
Söndagsnöje
Söndag med regn och rusk. Antingen drar man täcket över huvudet eller så gör man något med dagen. Jag valde det senare och åkte ut till Collegium för att nöta in lite nya CorePuls-låtar. Min granne på våningen under skulle nog inte bli överförtjust om jag började köra telemarkshopp en söndagsförmiddag så jag skonade honom och struntade i att göra det hemma. De tre första benlåtarna övade jag in och jag kan lova att det känns i benen nu. Kändes dock som att jag stoppat in raketbränsle i benen (måste vara gårdagens smågodis. Haha!), en välkommen känsla efter ett par veckor av seghet. Tack för det! Nu sitter alltså tre benlåtar och två maglåtar. Känns riktigt lovande måste jag säga!
Av någon anledning känns det mycket viktigare (roligare) att plugga in ny koreografi istället för att skriva ex-jobb. Jag förstår verkligen inte varför...
Nu är det lunchdags här hemma och sedan promenad. Det regnar ju, som sagt, i dag och jag har mani på att promenera i regn. Så härligt!
lördag 19 november 2011
Med pengar kan du...
...köpa ett hus, men inte ett hem
...köpa en säng, men inte god sömn
...köpa en klocka, men inte tid
...köpa en bok, men inte kunskap
...köpa en position, men inte respekt
...köpa medicin, men inte hälsa
...köpa blod, men inte liv
...köpa sex, men inte kärlek
- författare okänd -
...köpa en säng, men inte god sömn
...köpa en klocka, men inte tid
...köpa en bok, men inte kunskap
...köpa en position, men inte respekt
...köpa medicin, men inte hälsa
...köpa blod, men inte liv
...köpa sex, men inte kärlek
- författare okänd -
Underbara morgnar
Morgonen är verkligen min guldstund på dagen. På morgonen mår jag som bäst, är mest kreativ och känner mig som lugnast. Morgonpiggheten är jätteskön på vardagarna, men jag har länge önskat att jag kunde få sova lite längre än till halv sju på helgerna. Sedan ett tag tillbaka kör jag dock nya helgrutiner som gör att det inte är hela världen att min kropp säger åt mig att kliva upp. Istället för att sucka åt mig själv går jag upp, lagar en stor frukost (min mage är alltid vrålhungrig på morgonen) och äter i lugn och ro. Därefter kryper jag tillbaka ner i sängen och ser en film eller läser. Precis lika mycket helgmys som en lång sovmorgon.
I morse tyckte kroppen att vi skulle gå upp stax innan sju. Vaknade, som vanligt, vrålhungrig så tillsammans med en tidning blev det långfrukost och sedan kröp jag ner under täcket igen. Har precis avslutat ett kapitel i en (skönlitterär) bok och tror faktiskt att jag stannar kvar här en liten stund till innan det är dags att ta tag i lördagen. Helgmys, helgmys!
I morse tyckte kroppen att vi skulle gå upp stax innan sju. Vaknade, som vanligt, vrålhungrig så tillsammans med en tidning blev det långfrukost och sedan kröp jag ner under täcket igen. Har precis avslutat ett kapitel i en (skönlitterär) bok och tror faktiskt att jag stannar kvar här en liten stund till innan det är dags att ta tag i lördagen. Helgmys, helgmys!
Frukost - min absoluta favoritmåltid på hela dagen. Havregrynsgröt med pepparkakskrydda, äpple, valnötter, linfrön och solrosfrön, en skiva grov råg med keso och örtsalt, kokt ägg och vatten.
Att koka havregrynsgröten i mjölk istället för vatten är så mycket godare. Testa, testa! Funkar dock inte så bra i micron skulle jag tro...
fredag 18 november 2011
Vi ser andra genom oss själva
"Vi ser inte saker och ting som de är utan så som vi själva är."
Läs och begrunda ett tag. Det stämmer så bra. Hur jag ser på en händelse, hur jag skapar bilder av nya människor och hur jag möter min dag ligger inte i största grad hos händelsen i sig utan hos mig som person. Jag väljer själv hur jag vill se på saker, hur jag vill tolka händelser och hur jag vill bemöta människor. Det ligger i mig och det är jag som har kraften att påverka. Lika viktigt som det är att förstå detta är det att inse att andra människor har sina perspektiv. Vi ser inte på saker och ting på samma sätt och ibland kan det skapa missförstånd. Kommunikation och respekt är vägen till allt!
Läs och begrunda ett tag. Det stämmer så bra. Hur jag ser på en händelse, hur jag skapar bilder av nya människor och hur jag möter min dag ligger inte i största grad hos händelsen i sig utan hos mig som person. Jag väljer själv hur jag vill se på saker, hur jag vill tolka händelser och hur jag vill bemöta människor. Det ligger i mig och det är jag som har kraften att påverka. Lika viktigt som det är att förstå detta är det att inse att andra människor har sina perspektiv. Vi ser inte på saker och ting på samma sätt och ibland kan det skapa missförstånd. Kommunikation och respekt är vägen till allt!
När träningen ger det där lilla extra
Det finns träningspass som är tunga, det finns träningspass som bara passerar, bra men utan det där lilla extra, och så finns det träningspass som gör att man känner sig oövervinnerlig. Likaså finna det olika känslor hos mig när jag instruerar. Oftast, i kanske 90% av fallen blir det en bra klass. Jag och deltagarna får ut det vi vill och kan gå därifrån nöjda och glada. Jag coachar på ett bra sätt och detta går fram till mina deltagare. Bra klasser helt enkelt! Sen finns det dagar då jag känner mig som sämst i världen. Känslan är som bortblåst, det känns som en mur mellan mig och deltagarna, inspirationen är noll och jag får ta i från tårna för att förmedla något över huvud taget. Dåliga instruktörsdagar helt enkelt. Här handlar det nog 9 gånger av 10 om en känsla hos mig och som oftast inte märks så mycket utåt. Men, det är i alla fall dåliga instruktörsdagar. Dagar då jag funderar på att sluta med det jag gör på momangen och istället börja med frimärkssamling, knyppling eller något annat som är så lite jag som det bara går.
Sen har vi instruktörskänsla nummer tre - den oövervinnerliga. Den där känslan som gör att man nästan pussar på deltagarna, ställer sig på receptionsdisken och skiker "Yeeees" och avslutar med att dansa naken hela vägen hem. Ungefär den känslan! En känsla av att allt klaffar, man ger otroligt mycket och får ännu mer tillbaka. En känsla där man lyckas skapa ett vi, en gemenskap, där precis alla är inkluderade. Om jag ibland funderar på att säga upp mig funderar jag vid detta tillfälle istället på att börja instruera på heltid - dock känns det inte riktigt fysiskt genomförbart, men ändå.
I går hade jag en riktig skitdag. En sådandär dag som börjar med att alla kläder i garderoben känns som hämtade från soporna, håret står åt alla håll och frukosten smakar skit. Denna känsla höll sedan i sig hela dagen på jobbet. Bara tanken på att jag dessutom hade två klasser att instruera på kvällen gjorde att jag ville lägga mig ner och gråta. På eftermiddagen fick jag ett telefonsamtal med en förfrågan om jag kunde vicka en core-klass och innan jag ens hade hunnit tänka hör jag mig själv säga att det går så bra. Förbannade mig själv hela vägen dit, men så fort jag klev in i salen förändrades hela känslan. Redan vid första låten kände jag att det var en sådan dag då den bästa instruktörskänslan fanns i kroppen. Full klass, glada deltagare och det var så skönt att få en härlig dos träningsglädje (och svett).
Därefter var den dåliga dagen som bortblåst. Mina två egna klasser ute på Collegium gav samma känsla. Kändes som att mina ben hade kunnat köra utfall i det oändliga i CorePuls-klassen och endorfinerna sprutade nästan ur öronen. Så fullständigt fantastiskt underbart! Där och då kände jag mig så otroligt levande och jag vet att det var fler än jag som gjorde det där i salen. Fick en klockren kommentar av en tjej efter klassen: "Det känns som att mina ben ska kräkas. Det är fantiskt skönt!". Träningsglädje på hög nivå.
Även yogaklassen satt som den skulle igår. Ibland har jag lite svårt att gå in i yogarollen när jag lyckats få en sådan endorfininjektion precis innan, men i går var det visst inte något problem. Vi jobbade mycket ben och mage i går. Olika krigare, olika solhälsningar, rotationer, plankor av olika slag. Det liksom bara flöt på och jag blev nästan chockad när klockan rätt som det var hade hunnit bli kvart över åtta.
Glad, avspänd och tokpigg på samma gång tog jag mig hem med ett stort leende på läpparna. Leendet sitter dessutom kvar än i dag. Det hörreni, det är träningsglädje på hög nivå. Det är när träningen ger det där lilla extra! Kan även villigt erkänna att det känns vart magmusklerna sitter i dag. Aj!
Sen har vi instruktörskänsla nummer tre - den oövervinnerliga. Den där känslan som gör att man nästan pussar på deltagarna, ställer sig på receptionsdisken och skiker "Yeeees" och avslutar med att dansa naken hela vägen hem. Ungefär den känslan! En känsla av att allt klaffar, man ger otroligt mycket och får ännu mer tillbaka. En känsla där man lyckas skapa ett vi, en gemenskap, där precis alla är inkluderade. Om jag ibland funderar på att säga upp mig funderar jag vid detta tillfälle istället på att börja instruera på heltid - dock känns det inte riktigt fysiskt genomförbart, men ändå.
I går hade jag en riktig skitdag. En sådandär dag som börjar med att alla kläder i garderoben känns som hämtade från soporna, håret står åt alla håll och frukosten smakar skit. Denna känsla höll sedan i sig hela dagen på jobbet. Bara tanken på att jag dessutom hade två klasser att instruera på kvällen gjorde att jag ville lägga mig ner och gråta. På eftermiddagen fick jag ett telefonsamtal med en förfrågan om jag kunde vicka en core-klass och innan jag ens hade hunnit tänka hör jag mig själv säga att det går så bra. Förbannade mig själv hela vägen dit, men så fort jag klev in i salen förändrades hela känslan. Redan vid första låten kände jag att det var en sådan dag då den bästa instruktörskänslan fanns i kroppen. Full klass, glada deltagare och det var så skönt att få en härlig dos träningsglädje (och svett).
Därefter var den dåliga dagen som bortblåst. Mina två egna klasser ute på Collegium gav samma känsla. Kändes som att mina ben hade kunnat köra utfall i det oändliga i CorePuls-klassen och endorfinerna sprutade nästan ur öronen. Så fullständigt fantastiskt underbart! Där och då kände jag mig så otroligt levande och jag vet att det var fler än jag som gjorde det där i salen. Fick en klockren kommentar av en tjej efter klassen: "Det känns som att mina ben ska kräkas. Det är fantiskt skönt!". Träningsglädje på hög nivå.
Även yogaklassen satt som den skulle igår. Ibland har jag lite svårt att gå in i yogarollen när jag lyckats få en sådan endorfininjektion precis innan, men i går var det visst inte något problem. Vi jobbade mycket ben och mage i går. Olika krigare, olika solhälsningar, rotationer, plankor av olika slag. Det liksom bara flöt på och jag blev nästan chockad när klockan rätt som det var hade hunnit bli kvart över åtta.
Glad, avspänd och tokpigg på samma gång tog jag mig hem med ett stort leende på läpparna. Leendet sitter dessutom kvar än i dag. Det hörreni, det är träningsglädje på hög nivå. Det är när träningen ger det där lilla extra! Kan även villigt erkänna att det känns vart magmusklerna sitter i dag. Aj!
Here we go
Att skriva är att uttrycka sig. Att uttrycka sig är nödvändigt för att må bra. Jag behöver skriva. Jag älskar det! Någonsans där insåg jag att jag behöver ett forum, ett kravlöst forum, där mina tankar och min kreativitet kan få komma till utlopp. Med andra ord, here we go! Jag i bloggformat.
Om skriva är att må bra, vad finns då mer som är att må bra? Träning är ett av mina svar. Jag lever för min träning. Lever och andas min träning. Träning, eller egentligen hälsa i största allmänhet, i kombination med skrivande känns därför som en utmärkt kombination. För ska jag skriva ska det vara om någonting jag brinner för. Det känns relativt lönlöst annars. En privat dagbok på nätet är nämligen så långt ifrån mig man kan komma och då känns en träningsprofilerad blogg ganska tänkbart. Och roligt!
Vem är då jag?
Finns det egentligen någon fråga som är svårare? Kort och gott - Emelie, 23 år, ursprungligen från Nyköping, boende i Linköping. Säger egentligen inte så mycket och är en otroligt opersonlig beskrivning. Lite mer ingående så flyttade jag från Nyköping 2007 till Linköping för att börja studera och där är jag kvar. Läser nu mitt sista år på lärarprogrammet vid Linköpings universitet. Kommer att få en examen på 300 hp - gymnasielärare i svenska och religion. Utöver detta läser jag även svenska som andraspråk på halvtid samt arbetar som lärare på en högstadieskola i Linköping. Är det någonting som jag brinner för lika mycket som träning, kost och hälsa är det nämligen undervisning. Jag lever när jag står i klassrummet.
Levande är jag även i gruppträningssalen, på yogamattan, springandes i skogen eller i gymmet. Jag är instruktör på Korpen Linköping och tränar, utöver mina klasser, även en hel del på egen hand. Yoga och de flesta typer av funktionell träning samt löpning är det som ligger mig varmast om hjärtat, men jag backar inte för en och annan dansklass (även om jag saknar både taktkänsla och kordinationsförmåga). För mig är träningen min ventil där jag gör av med stress och samlar ny energi. Träning är, och ska alltid vara, ren och skär glädje!
Utöver mina gruppträningsinstruktörsutbildningar har jag även läst kurser i näringslära, anatomi, fysiologi och idrottsvetenskap för att bredda mina kunskaper. Jag är ständigt på jakt efter nya utmaningar och älskar att lära mig nya saker!
Så, det är nog jag - väldigt enkelt förklarat.
Nu kör vi!
Om skriva är att må bra, vad finns då mer som är att må bra? Träning är ett av mina svar. Jag lever för min träning. Lever och andas min träning. Träning, eller egentligen hälsa i största allmänhet, i kombination med skrivande känns därför som en utmärkt kombination. För ska jag skriva ska det vara om någonting jag brinner för. Det känns relativt lönlöst annars. En privat dagbok på nätet är nämligen så långt ifrån mig man kan komma och då känns en träningsprofilerad blogg ganska tänkbart. Och roligt!
Vem är då jag?
Finns det egentligen någon fråga som är svårare? Kort och gott - Emelie, 23 år, ursprungligen från Nyköping, boende i Linköping. Säger egentligen inte så mycket och är en otroligt opersonlig beskrivning. Lite mer ingående så flyttade jag från Nyköping 2007 till Linköping för att börja studera och där är jag kvar. Läser nu mitt sista år på lärarprogrammet vid Linköpings universitet. Kommer att få en examen på 300 hp - gymnasielärare i svenska och religion. Utöver detta läser jag även svenska som andraspråk på halvtid samt arbetar som lärare på en högstadieskola i Linköping. Är det någonting som jag brinner för lika mycket som träning, kost och hälsa är det nämligen undervisning. Jag lever när jag står i klassrummet.
Levande är jag även i gruppträningssalen, på yogamattan, springandes i skogen eller i gymmet. Jag är instruktör på Korpen Linköping och tränar, utöver mina klasser, även en hel del på egen hand. Yoga och de flesta typer av funktionell träning samt löpning är det som ligger mig varmast om hjärtat, men jag backar inte för en och annan dansklass (även om jag saknar både taktkänsla och kordinationsförmåga). För mig är träningen min ventil där jag gör av med stress och samlar ny energi. Träning är, och ska alltid vara, ren och skär glädje!
Utöver mina gruppträningsinstruktörsutbildningar har jag även läst kurser i näringslära, anatomi, fysiologi och idrottsvetenskap för att bredda mina kunskaper. Jag är ständigt på jakt efter nya utmaningar och älskar att lära mig nya saker!
Så, det är nog jag - väldigt enkelt förklarat.
Nu kör vi!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)