Handen på hjärtat, jag har varit värdelöst kass på at styrketräna den här hösten. Coren och benen får sitt genom corepulspassen jag instruerar och hela kroppen får lite styrka genom all yoga jag kör, men mer än så har det inte blivit (om vi nu bortser från något EFIT-pass här och några funktionella övningar där). Tror att jag kan räkna antalet gånger jag varit i gymmet efter sommaren på en hand. Det är någonstans inte okej alls! Musklerna blir inte starka av sig själv och jag vill att de ska bli starka. Sumsummarum - mer styrketräning behövs.
Lyckades köra fast med ex-jobbet innan jag ens hade börjat i dag. Typ. Träning hjälper alltid så valet var rätt självklart trots planerad vilodag. Huvudet ville springa, men det kan jag lova att benen och, framför allt, rumpan inte ville så jag tog mitt förnuft till fånga, tog tag i mig själv och bestämde mig för att det där med styrketräning var ett bra alternativ.
Skönt eller skönt? Svar, väldigt skönt! De pinsamt få gånger jag styrketränat den här hösten har det slagit mig hur skönt det faktiskt är och hur bra avspänning för huvudet det är att husera bland hantlar, skivstänger och sådant. Axlar och rygg i dag och passet gav mersmak. Nu ska jag sparaka mig själv i baken och planera in tre styrkepass i veckan. Det måste bli skräpning på den här fronten. Vikterna jag lyfte i dag var knappast någonting att skryta med. Fokus och skärpning. Nu fixar vi styrka (och lite extra muskler) här. För, som sagt, musklerna och styrkan kommer ju liksom inte av sig själv och tur är väl det egentligen. Vad sjutton skulle man då göra av med all överskottsenergi på?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar