torsdag 12 januari 2012

"Den bästa jag varit på"

Ibland får mitt instruerande mig att vackla på kanten till hybris. Det är nästan svårt att hålla sig kvar på jorden när man blir hyllad i höjd med skyarna. Läraryrket och instruktörsyrket går många gånger hand i hand och jag utvecklas parallellt i båda, men just vid respons skiljer de sig så otroligt. Som lärare får man sällan, sällan höra att man gjort något bra. Istället är eleverna otroligt snabba med kritik och man är ständigt utsatt för den. Missförstå mig rätt nu, detta scenario gör mig absolut ingenting. Det är en del av läraryrket och de gånger man får positiv respons tror man nästan att man har hört fel. Det handlar helt enkelt om att man måste våga tro på sig själv, våga lita på att man är bra även om man väldigt sällan får höra det. Här är nästan tystnaden ett tecken på positiv respons.

Instruktörsyrket är många gånger det motsatta. Det händer rätt ofta att jag har deltagare som stannar kvar och småpratar efter klassen, berättar att de är nöjda, förklarar hur yogan har gjort att de mår bättre i kroppen, bättrar på mitt självförtroende genom att berätta hur mycket de gillar mina klasser och så vidare. Som sagt, man lever på gränsen till hybris. Eller snarare, jag har ibland så svårt att ta åt mig. Självklart blir jag glad, otroligt glad, men jag kan liksom inte greppa orden. Lilla jag, menar de liksom mig?!

I dag kom det fram en kvinna, som var där första gången, och log ett stort leende innan hon kläckte ur sig: "Detta var det bästa yogapasset jag varit på någonsin. Så bra!". Vad svarar man? Det gjorde min dag och istället för att förminska mig själv ska jag faktiskt försöka ta åt mig av hennes ord. Hade hon inte menat det hade hon nog inte sagt något. Menar man det inte lämnar man väl liksom bara salen utan att säga något?! Jag blev så otroligt glad. Och stolt. Och rörd! All tid som instruerandet tar betalar tillbaka sig tusen gånger om när jag inser att jag kan hjälpa, inspirera och vägleda andra. Det är häftigt och det är förbannat utvecklande.

Kom ihåg:
"Du växer genom att hjälpa andra att växa!"

I kväll är det okej med högmod, i kväll är det okej att vara förbaskat stolt, i kväll är det okej att känna att jag faktiskt är bra på det jag gör. Det ligger så mycket jobb bakom, men det är värt det tusen gånger om. Älskade instruerande, jag älskar dig!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar