I lördags körde jag ensam. Cyklade till Vallaskogen och körde runt helg oplanerat. Veckans regn gjorde att det var rätt lerigt och jag måste erkänna att jag gillar känslan av att cykla i lera. Det känns liksom härligt i cykeln på något vis. Var inte speciellt avancerad, utan cyklade mest på kul. Precis som vanligt alltså!
I söndags cyklade Oskar och jag till Vidingsjö och körde på Mera Leras MTB-bana. Andra gången jag var där och jag gillar det skarpt. Förra gången körde jag bara ett varv på den blå nybörjarbanan, mest för att känna hur det kändes och såg ut. Nu körde jag fem varv på blå banan. Första varvet gick så där, men sedan släppte det. Sista varven klarade jag helt utan fotisättningar bortsett från två lite knixiga stenar. Där fegade jag ur och satte ner ena foten.
Två lärdomar från helgen att komma ihåg:
1. Titta dit du vill komma
Upp med blicken och titta dit du vill komma. Lite samma problem som jag har i ridningen när det är hoppning. Jag tittar gärna på hindret, det blir inte så bra. Titta upp och förbi hindret. Titta dessutom inte där du inte vill hamna. Vid första spången tittade jag ner i kärret bredvid spången, vilket höll på att resultera i en liten olycka...
Så, där du tittar, där hamnar du.
2. Farten är din vän
Ibland är det lätt att fega och bromsa. Eftersom min gamla cykel saknar dämpning i framgaffeln fegar jag framför allt när det kommer stenar eftersom jag varit rädd att det ska smälla så mycket i armarna när jag cyklar över dem. Problemet är att det är svårt att ta sig fram, förbi och över hinder när man har knappt styrfart. I söndags vågade jag cykla på mycket mer än jag gjort tidigare och fick mycket bättre flyt i hela cyklingen. Med fart är det lättare att hålla balansen, lättare att ta sig fram och det blir faktiskt mindre stötigt. Så, våga låta bli att bromsa ibland!
Nu har jag haft två cykelfria dagar då jag varit hos min finfina syster i Jönköping. I morgon är det dags att komma ut och trampa lite igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar